Startsidan arrow Byarna arrow Västra Kikkejaur

Västra Kikkejaur PDF

Image

Längs Västra Kikkejaurs stränder kan man finna spår från större delen av kommunens historia. Här finns boplatser från stenålder, lämningar efter gamla samiska visten, härdar och lämningar från tjära och kol hantering. En fiskrik sjö var fordom den främsta anledningen till bosättning. Västra Kikkejaur med sina flikiga stränder och väldränerade uddar lämpade sej bra för detta ändamål. Runt hela sjön har stenredskap och skörbränd sten hittats.

Image

Även sedan samerna utvecklat renskötandet fortsatte boplatserna att finnas vid sjöar. Fisken var fortsatt viktig, dels för eget bruk men också som skattebetalning till birkarlar, lappfogdar och kyrkan. De samiska boplatserna ligger dock sällan vid stranden utan ett par hundra meter från sjön inne i skogen. Vid den sammanslagning av gamla lappskatteland till större lappbyar som skedde 1886 bildades Västra Kikkejaur lappby, sedermera sameby. De lappskatteland som ingick var i huvudsak dom västra inom Arvidsjaur socken. Bland andra Garnejaur, Quotejaur, Guckisjaur (Långträsk), Västra Gickjaur, Jerfojaur och Arvidsjaur. I dag är Västra Kikkejaur en av tre skogssamebyar i Arvidsjaurs Kommun. Samebyns marker följer Byskeälvens södra sida västerut upp och förbi de stora sjöarna Västra Kikkejaur och Långträsk.

Västra Kikkejaur sameby
Jörgen Persson
Bergstedsgatan 3.  93333 Arvidsjaur
0960-17315

Tjadnes

Vistet i Tjadnes har använts under lång tid som huvudviste. Ända in på 60-talet skedde här både kalvmärkning och renskiljning. Det var runt midsommartid man vistades i sommarens huvudviste. Kalvarna märktes och mjölkningen började. Vid Tjadnesvistet finns ett gethus som visar att samerna höll sej med andra tamdjur än renen.

Image

Förutom gethuset finns sex kåtor, två härbren, tre jordkällare och tre rengärdor vid vallen. Vistet ligger inom kommunens näst största naturreservat, Tjadnesvare, med imponerande gammelgranskogar och vidsträckta myrar som inramning.

Samernas Drottning

Karin Stenberg föddes 1884 i Araksuolo, Västra Kikkejaur. Hon utbildade sej till lärarinna och kom att arbeta i flera skolor i kommunen, bl.a. i Mader, Glottje, Strittjomvare och Jerfojaur. Hon blev även en förkämpe för samerna och reste flera gånger till Stockholm för att föra deras talan. Att Lappstaden i Arvidsjaur kom att bevaras är också till stora delar hennes förtjänst. Hon torde även vara en av få från kommunen som kysst en påves fötter… Karin Stenberg, som kom att kallas för ”Samernas Drottning”, dog 1969.

Image

och Kung…

Erik Granström föddes 1844 och kom att bli känd som ”Lappkungen”. Ryktet lät nämligen påskina att det skulle flyta kungligt blod i den mannens ådror. Helt sant är däremot att han var en både bildad och rådig person. Förutom att anlägga nybygget Granholm vid Västra Kikkejaurs sydvästra strand 1876 så var han en skicklig organisatör som ledde skogsavverkningar, flottningsprojekt och vägbyggen. Erik Granström ”Lappkungen” dog 1913.

Araksuolo

Gammal samisk boplats på två mindre öar med ett smalt och grunt sund emellan. Starkt kulturgynnade arter som lämmelstarr och åkerkävel visar på lång hävd. Araksuolo ligger vid norra stranden i Västra Kikkejaur.

Jerfojaur

Jerfojaur är ett gammalt samiskt viste och var eget lappskatteland till 1886. Redan på 1780-talet fanns minst fyra samefamiljer i Jerfojaur. Första nybyggaren kom på 1830-talet. Jerfojaur finns utförligt beskrivet i Gustaf von Düben´s reseskildring från Pite lappmark 1871. Resesällskapet kom sjövägen och Düben fann sjön besynnerligt krumbuktande. Efter besök vid flera samiska visten, bland annat Skansen, övernattade sällskapet ”i en vacker björkdunge vid Tjålta” innan fortsatt färd mot Jokkmokk.

Image

Naturruta

Sjön Västra Kikkejaur är källflöde till Byskeälven och ingår därmed i kommunens Natura 2000 områden.

Stinttjärn är ett Natura 2000 område på berget Såkkevares nordsluttning mellan V.Kikkejaur och Långträsk. Här finns riktigt gamla tallöverståndare med spår efter flera skogsbränder. Kör väg 95 mot Arjeplog. Sväng mot nordost innan Långträsk och kör 5 km. efter vägen förbi Njallejaur fram till vägkorsning. Promenad 700 m. mot söder.

Tjadnesvare naturreservat. Flera berg med urskogsartad granskog och vistet Tjadnes. Fortsätt samma väg som till Stinttjärn. Sväng mot norr i vägkorsningen och mot väster i nästa korsning efter 6 km. Kör ytterligare 5 km. till dess vägen tar slut. Härifrån går spångad led 3 km. till vistet.

Döttrenåive naturreservat ligger också mellan sjöarna V.Kikkejaur och Långträsk. Sväng norr från väg 95 vid avtagsvägen mot Långudden. Vägen leder in i reservatet.

 

 


Design: MADesign.nu | © 2017 Arvidsjaurs Kommun

Natur
Djur
Fåglar
Geografi
Geologi
Klimat
Naturtyper
Skyddad natur
Våtmarker
Övriga skogar
Kultur
Arvidsjaur
Byarna
Skyddad kultur
Kulturhistoria
Natur & Kulturskola
Aktiviteter
Fälthandböcker
Utflyktsmål
Kontakt