Startsidan arrow Byarna arrow Ljusträsk-Pilträsk

Ljusträsk-Pilträsk PDF

Image

70 km. NO Arvidsjaur. Väg 45 till Moskosel. Sväng höger mot Älvsbyn.
Första insyningen av Ljusträsk gjordes 1844 av Lars Perhsson som sedan 1824 varit nybyggare i Pilträsk. Det blev dock Carl Emanuel Sjögren och hustrun  Lisa Caisa Furtenback som kom att prägla byns historia. De kom till Ljusträsk 1860 och deras sex barn, som alla stannade och bildade familjer, är anledningen till byns smeknamn ”syskonbyn”. Arkeologiska undersökningar visar att Ljusträsks historia är mångtusenårig. I början av 1900-talet hittades en hacka av grönsten och vid sjön finns 4 stenåldersbosättningar med fynd av skörbränd sten.

Ljusträsk har även en samisk förhistoria som vinterviste. Det samiska namnet på sjön, Tjeugetjaur, betyder Ljussjön. Enligt sägnen beroende på årliga vinterblot med eldar som lyste upp sjön. Ljusträsk blev under slutet av 1800-talet centralort för skogsdriften i bygden då Storfors Bruk AB under 20 års tid hade kontor och även handel i byn. Handelsboden lär av ortsbefolkningen ha kallats för ”Skafferiet”… Även efter bolagets tid i byn har skogsdrift och flottning varit viktiga inkomstkällor. Byn växer till ett tjugotal gårdar. Skola byggdes 1923 och även affär och tegelbruk har funnits under 1900-talet. Ljusträsk kan i dag erbjuda barnvänlig badplats vid sjön och besök i byastugan där foton och handlingar om byns historia förvaras. En fin rastplats, ”Päråjähla”, finns vid sjöns östra strand. Namnet kommer sej av att platsen förut var byns gemensamma potatisland. Det dialektala namnet för potatis är ”päre´n”. För intresserade om kommunens historia i allmänhet och byarna Ljusträsk och Pilträsk i synnerhet kan Ulla Drejby´s bok ”Förr i väla” varmt rekommenderas. Ljusträsks historia är intimt sammankopplat med grannbyn Pilträsk och de båda byarna har även i nutid starka band. Bland annat en gemensam bygdeförening.

Image

För övrig information kontakta;

Naeimi Forsgren
Ljusträsk 106. 93086 Moskosel.
0960-32012

Pilträsk

Få nybyggen i kommunen kan uppvisa en så tilltrasslad uppkomst som Pilträsk. Den första insyningen gjordes redan 1802 under namnet Skansliden och kan klassas som en spekulationsinsyning. Mannen bakom, Josef Andersson från Lauker, lyckades dock aldrig göra affär av sin insyning och dömdes med tiden att betala 180 Rdr. för sina odlingsförsummelser till ev. efterträdare. Då ingen visade intresse för Skansliden skedde 1824 en ny insyning av det bredvidliggande Pilträsk. Året efter lades Skansliden till den nya insyningen under namnet Henriksfjell. Namnbytet antagligen för att länsstyrelsen inte skulle uppmärksamma att probleminsyningen Skansliden ingick i affären. Insynaren av Pilträsk var Lars Perhsson som med familj kom att bli första riktiga nybyggare. 1844 insynar Perhsson Ljusträsk och flyttar dit. I samband med flytten säljer han Pilträsk tre gånger… något som leder till stämning och tingssak. Med tiden och släktena Furtenback och Åberg reder dock allt upp sej och Pilträsk blir en by som alla andra… Byn ligger vackert på sluttningen ner mot Pilträsket. Det utbredda våtmarksområdet Mattismyran sydöst och nordväst om sjön räknas till kommunens värdefullaste våtmarker.

Image

Forvägen

Förbi Ljusträsk gick den s.k. Forvägen mellan Storidan (Piteälven) och Moskosel. Den väg som forbönder och ”snallare” följde med sina varutransporter. Delar av leden har röjts och märkts upp och kan i dag kan erbjuda en naturskön upplevelse för hugade vandrare. Leden passerar bland annat flera vackra småsjöar och nära den lutande stenen i Argåive. 

Image 

Östra Granberg

Byn Östra Granberg hette från början Dipmevara och är i sin koloniseringshistoria nära knutet till Ljusträsk och Pilträsk. Från Östra Granberg är bara 4 kilometer till kommungränsen och på 30-talet fick man en märklig granne på andra sidan. Det moderna gruvsamhället Laver.

Laver

1936 startade Boliden brytningen av kopparfyndigheten vid Laver. Snabbt växte ett samhälle fram med skola, affär, folkets hus och för den tiden mycket moderna bostäder med elspis, kylskåp, fjärrvärme och WC… Det väckte uppmärksamhet i pressen när landets modernaste samhälle byggdes mitt ute i den norrländska ödemarken och Laver blev vida känt. Ett dåtida mönstersamhälle med nära 300 boende som dock tog slut efter endast tio år. Laver i dag är ett lika märkligt som spännande besöksmål med gator, husgrunder och ett vattenfyllt gruvhål som minner om den moderna tidens första intrång i inlandet. Förtjänstfullt presenterat med utförliga informationstavlor. Här kan även den geologiintresserade hitta ”glömda” stenar med kopparkis.

Naturruta

Skirvo. Brant berg med talldominerad urskog som sträcker sej ner och förbi Skirvotjärnen. En gammal lappvall finns i området. 6 km. efter vägen från Ljusträsk till Rättsel finns en skogsbilväg mot öster in i området.

Gåbde. Helt orörd barrblandurskog ner mot sjön Flottajaure med gott om rödlistade arter i det natursköna området. Kör Rättselsvägen  ytterligare drygt en kilometer förbi Skirvo och ta skogsbilväg mot väster tre kilometer fram till Flottajaur.

Tabmokåive. Blockrikt bergsområde med barrblandurskog som växt upp efter en brand 1740. 7 km väster om Ljusträsk efter vägen mot Lomträsk. Skogsbilväg mot väster leder in till området.

På södra sidan av Pilträsket finns en liten nyckelbiotop barrnaturskog / strandskog. Ett brandrefugium med stort inslag av senvuxna träd. X 7304181 Y 1690131.

Det långsträckta våtmarksområdet Mattismyran-Flarkmyran som sträcker sej i nordväst-sydöstlig riktning söder om byarna har mycket höga naturvärden enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering. Här finns också ett rikt fågelliv.

 

 

 


Design: MADesign.nu | © 2017 Arvidsjaurs Kommun

Natur
Djur
Fåglar
Geografi
Geologi
Klimat
Naturtyper
Skyddad natur
Våtmarker
Övriga skogar
Kultur
Arvidsjaur
Byarna
Skyddad kultur
Kulturhistoria
Natur & Kulturskola
Aktiviteter
Fälthandböcker
Utflyktsmål
Kontakt