Startsidan arrow Byarna arrow Glommersträsk

Glommersträsk PDF

Image

Vid väg 95, 45 km sydöst om Arvidsjaur.
Glommersträsk kan skryta med att man var först och tämligen länge var man också störst. Nu pratar vi bofast ickesamisk befolkning i Arvidsjaur socken eftersom här fanns uppskattningsvis 300 samer i 39 registrerade lappskatteland när de första nybyggarna kom. 1757 är det magiska årtalet när soldaten Pehr Israelsson Käck från Rönnbäcken valde att bli nybyggare i stället för att riskera livet i det kommande Pommerska kriget. Kanske ett val mellan pest eller kolera men eftersom den som kom att delta i kriget i Käcks ställe stupade så var valet antagligen rätt. Tveklöst är dock att Käck valde rätt plats för sitt nybygge i lappmarken. Jordbruksförhållandena får väl anses som ovanligt gynnsamma för breddgraden eftersom Glommersträsk utvecklas till inte bara socknens utan hela lappmarkens största jordbruksby. Lidläget på Glommersbergets sydsida gav stabila kornskördar och kring de grunda träsken fanns rikligt med foder till kreaturen. Redan 1830 fanns ca 100 bofasta i byn och det året dikades träsken ut vilket gav ängsmarker för en fortsatt expansion. Det är faktiskt inte förrän en bra bit in på 1900-talet som Arvidsjaur passerar ”Glommers” befolkningsmässigt.

Över Glommersträsk passerade ”Kristinavägen”, den andra Nasaleden, som anlades i mitten av 1600-talet. Glommersträsk blev därmed något av porten in i lappmarken, åtminstone om man kom från Skellefteåtrakten, och en stor del av kolonisationen som skedde under 17 och 1800-talen följde den vägen. På 1880-talet bröts vägen upp från Skellefteå till Arvidsjaur förbi Glommersträsk och tio år senare den så kallade militärvägen mellan Sollefteå och Boden. Tågförbindelse blev det 1928 när tvärbanan Jörn – Arvidsjaur stod färdig och Glommersträsk var en självklar centralort i södra kommundelen. Som mest, kring 1950, hade Glommersträsk nära 1000 innevånare.

Image

I dag är situationen en annan i inlandet. Det småskaliga jordbruket är borta och skogsbruket hårt rationaliserat. I Glommersbygden finns trots allt några ladugårdar ännu i drift och möjlighet att uppleva betande kor och får. Småskalig träindustri och serviceverksamhet får i dag sägas utgöra basen i Glommersträsk näringsliv. Besökare kan sommartid välja mellan tempererat utebad i byn eller ett uppfriskande dopp vid den så kallade ”Badsågen” i Petikån 5 km. söder om Glommersträsk efter väg 365. Badplatsen ligger i den gamla sågverksdammen, därav namnet, och sköts av Glommers bygderåd. Badsågen är även en naturskön camping och rastplats. Bygderådet sköter även Toppstugan högst uppe på Glommersträskberget med plats för 50 personer och garanterat imponerande utsikt. Bilväg hela vägen upp. I Glommersträsk finns även 9-årig grundskola, kyrka, livsmedelsaffär, sporthall, ishall, värdshus, strutsfarm… och inlandets mest välbesökta antikhandel. Här finns också träffpunkten ”Navet” med bl.a. bensinmack. Vid den gamla GULF-macken bredvid kan man dock inte längre tanka men väl beundra en numera sällsynt kulturmiljö från 60-talet.

Glommers Bygderåd
0960 - 20211

Hängengården

Glommersträsk Hembygdsmuseum ligger mitt i byn och erbjuder en unik 1800-tals miljö.  Mangårdsbyggnaden är från 1804 och flyttad till nuvarande plats, ”Haingna”, 1810. Ytterligare tre byggnader hör till den ursprungliga gårdsbildningen medan övriga är hitflyttade sedan gården blev hembygdsgård 1937. Däribland ”Käckbodan” från 1759, enda kvarvarande byggnad efter första nybyggaren, och en långloge, 36 m, från Gallejaur daterad 1836.

Image

Museet har närmare 3000 föremål samlade i de 12 byggnaderna men den verkliga rariteten är den autentiska skolsalen från 1843. Skolan startades av Svenska Missionssällskapet i akt och mening att kristna de hedniska lapparna och var länge den enda fasta skolan i socknen. Märkliga är även de bevarade väggmålningarna av Anna-Greta Jonsdotter f. 1779. som motbevisar alla föreställningar om grå och trist vardag i det förgångna. Hängengården är byggnadsminnesförklarad. Sommartid finns guider på plats och då arrangeras även en välbesökt Hembygdsfest.

Glommersträsk Hembygdsförening
0960 - 20055

GLIF

Glommersträsk – Lappträsk IF bildades 1923 och är trots sin aktningsvärda ålder i dag en ungdomligt präglad förening med imponerande juniorverksamhet. På programmet står framförallt ishockey och volleyboll. På 50- och 60-talen firade GLIFs gul-svarta hockeylag stora framgångar och tillhörde Norrbottens bästa. Man innehar även ett svenskt rekord vad gäller tre gjorda mål på kortast tid i seriesammanhang – lämpligt nog mot IFK Arvidsjaur… Föreningen har i dag endast juniorverksamhet på hockeysidan men kan ståta med egen ishall. Under senare år är det GLIF´s volleybolldamer som resultatmässigt lyckats bäst. På skolnivå tillhör volleybollen i Glommersträsk Sverigeeliten…

GLIF har kansli på ”Navet”  0960-20172

Kläppteatern

Glommersträsk har något så ovanligt som eget teaterhus. Gården är från 1848 och har alltid kallats för ”kläppen”. Därför var det naturligt att namnet blev Kläppteatern när byns teaterintresserade 1952 köpte gården. O´Neil, Bernard Shaw, Strindberg och sentida revyer. Här har tragedier och komedier utspelats under ett halvt decennium. I kommunens fotoarkiv finns bildbevis…

Image

Naturruta

Lappträsket. Natura 2000 område intill Lappträskbäcken med örtrik granskog. Ligger 5 km norr om Glommersträsk ett par hundra meter väster om vägen mot Piteå.

Glommersträsket, östra och västra.  Kommunens kanske artrikaste fågellokal. Lättillgängligt och med fågeltorn vid bägge träsken. Ligger alldeles söder om byn.

Petikån. Biflöde till Skellefteälven. Våtmarksområde med höga naturvärden och en rik fågellokal. Fågeltorn vid Storselet. Bra kanotvatten och harrfiske. 6 km söder om Glommersträsk. Nås bäst efter skogsbilväg mot öster strax innan Järvträsk efter väg 365.

 

 


Design: MADesign.nu | © 2017 Arvidsjaurs Kommun

Natur
Djur
Fåglar
Geografi
Geologi
Klimat
Naturtyper
Skyddad natur
Våtmarker
Övriga skogar
Kultur
Arvidsjaur
Byarna
Skyddad kultur
Kulturhistoria
Natur & Kulturskola
Aktiviteter
Fälthandböcker
Utflyktsmål
Kontakt