Startsidan arrow Aktiviteter

Aktiviteter

 

För 100 år sedan levde de allra flesta på landet och mycket närmare naturen än vad vi gör i dag. Naturen var ett skafferi där det fanns kött, fisk och bär. Det var en energileverantör där man hämtade ved. En byggvaruhandel där det fanns virke till hus och redskap. I skogen och på myrarna fanns även foder till gårdens djur. Livet handlade mycket om att använda skogen. Och barnen fick tidigt lära sej att vistas ute i skog och mark. Det gällde att lära sej hitta bland skogarnas alla stigar. Många barn tillbringade somrarna som ”getare”. Man fick följa korna i skogen på dagarna och leda dom hem för mjölkning på kvällen, då gällde det att hitta vägen.

Det var annat att lära sej också. Tickor från björkar utvecklade kraftig rök när man la dom på elden och det höll myggen borta. Färsk grankåda fungerar som sårsalva för både djur och människor och torkad grankåda som tuggummi... Myrorna bygger sina stackar på sydsidan av träden om man har tappat orienteringen. Tjärstubbar kan man alltid elda, hur blött det än är… och mycket annat nyttigt. I dag behöver vi inte skogen på det sätt man gjorde förr. Men det är många som vistas i skog och mark ändå. Som tycker om att vistas ute i det fria, som plockar bär och svamp eller som tycker det är spännande med alla djur, fåglar och växter som finns i skogen. Här kommer lite tips på vad man kan göra i skogen.

Först är det några saker som är viktiga att tänka på innan du beger dig ut i naturen:

Anpassa kläderna efter vädret: Visst är det trevligare i naturen när det är vackert väder men med bra kläder kan man vara ute i alla väder.
Något att dricka: Speciellt när solen värmer och man svettas mer än man tror.
Stövlar: Även i vackert väder behöver man kanske ta sej över en bäck eller våt myr.
Sittunderlag: Framförallt om det är blött eller kallt.
Kikare: Skogens djur och fåglar är skygga, utom lavskrikan…
Burk att samla saker i: Bättre än fickorna…                              
Anteckningsbok + penna: Göra teckningar eller skriva ner det man ser och upplever gör att man minns bättre och lär sig mer.
Plastpåse att samla skräp i: Naturen är ingen soptunna.
Allemansrätten: Ska alla känna till som ska vistas i skogen.

Allemansrätten

Allemansrätten ger alla rätt att kunna röra sig fritt i skog och mark. Det är nästan bara i Sverige som denna rättighet finns och för att få ha den kvar är det viktigt att vi visar både gott omdöme och ansvar när vi är ute i skogen. Vi måste vara rädda om naturen, visa hänsyn och omtanke mot växter och djur. Även mot andra människor eftersom skog och mark är till för alla. Vissa skogar och marker är skyddade enligt lag. Det är ofta speciellt värdefulla skogar som till exempel gamla urskogar. Dom är naturligtvis speciellt spännande att besöka men där kan det också hända att det finns särskilda bestämmelser som gör att delar av allemansrätten inte gäller. Ska man besöka en skog som är skyddad, en nationalpark eller ett naturreservat, så ska man ta reda på vilka bestämmelser som gäller.

På 1940-talet försökte man hitta lösningar för att minska problemen mellan markägare och allmänheten som ville ut i naturen. Först år 1994 blev allemansrätten inskriven i grundlagen och den omges av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet.  Det är en rättighet under ansvar och du är själv skyldig att ta reda vilka regler som måste följas. Det är straffbart att bryta mot de lagar som omger allemansrätten.

Huvudregel är: Inte störa – inte förstöra.

Allemansrätten innebär att…

Vi får vistas överallt i naturen utom i planteringar eller på någons tomt.

Vi får plocka vilda bär, svamp och blommor om de inte är fridlysta.

Vi får göra upp eld om det inte är risk för skogsbrand.

Vi får övernatta i naturen en natt utan att fråga markägaren.

Vi får gå iland och bada överallt utom vid någons brygga eller tomt.

Vi får fiska i allmänt vatten, men i andra vattendrag krävs fiskekort.

Vi får ha picknick i naturen om vi tar med skräpet därifrån och städar efter oss.

Vi får ta nerfallna grenar och kvistar, men inte från växande träd.

Vi får ta med hunden i naturen, men den måste vara kopplad under tiden 1 mars – 20 augusti.

Vi får studera fåglar och andra djur, men inte störa deras ungar eller boplatser.

Vi får jaga med licens, men bara under vissa tider på året.

ATT GÖRA I SKOGEN

Mäta träd 

Ett sätt att mäta hur högt trädet är.
Du behöver ett måttband, en pinne på 1.5 -2 meter, och en kamrat som kan hjälpa dig. Ställ dig vid trädets fot och gå sedan 27 likadana långa steg från trädet. Här sätter din kamrat ner pinnen. Gå sedan tre steg till. Precis där du stannar lägger du huvudet mot marken och tittar mot trädet. 

matatrad2.jpg

Be din kamrat dra med pekfingret längs pinnen tills han ur din synvinkel pekar på trädets topp. Rita ett märke på pinnen just där. Mät hur högt upp på pinnen märket sitter och multiplicera den siffran med 10 så har du fått fram trädets ungefärliga längd.

Ett annat sätt…

Du behöver en pinne, t.ex. en penna och en kamrat som kan hjälpa dig. Håll ut pinnen framför dig med en rak arm och titta mot ett träd. Backa tills trädet får plats mellan pinnens båda ändar. Fäll sedan ner pinnen så att den följer marken. (håll kvar pinnens nedre del vid trädets rotända) 

matatrad1.jpg

Be din kompis ställa sig så att han/hon står där pinnens övre del slutar. Nu kan kompisen stega upp avståndet fram till trädet så har du fått fram trädets ungefärliga längd.

Granens ålder

Det första grenvarvet får granen när den är tre år och sedan får den ett nytt grenvarv varje år. Om du ställer dej en bit från granen och räknar antalet grenvarv och sedan lägger till tre så får du fram granens ålder. Du kan försöka hitta en gran som är lika gammal som du är och se vem av er som är längst…Ett nedhugget träd kan man få veta åldern på genom att räkna årsringarna i stubben. Under en växtsäsong bildar trädet en mörk och en ljus ring. Räkna alla mörka, eller ljusa, ringar så vet du hur gammalt trädet blev innan det fälldes. Var det en riktigt gammal tall så kan du få räkna länge, de äldsta tallarna i Norrland är över 700 år…

Barometer (Vädermätare)

Vad är det för väder på väg… Gör din egen vädermätare med hjälp av en kotte från skogen och lite annat material.

En ganska färsk tallkotte
Nål eller tandpetare
Sugrör
Kartongbit eller glassburk i plast
Lim

barometer.jpg

Gör ett litet hål i ett av kottens fjäll och sätt dit en tandpetare. Du kan också sätta en nål i fjället och sedan trä ett sugrör över nålen.
Vik en bit kartong som bilden visar eller skär ut en bit av en glassburk i plast. Ta då en bit av sidan som redan har den här formen.
Rita i en egen skala för sol och regn. Rita ett regnmoln eller regndroppe längst upp i högra hörnet, och en sol längst ner i vänstra hörnet. Dra gärna en linje mellan dem som en båge, då kan du lättare se när din barometer ger utslag.
Limma fast tallkotten strax till höger om mitten.
Vid fuktigt väder stänger tallkotten sina fjäll för att skydda fröna. Den reagerar på det här viset innan det blir regn. Därför kan du använda den för att spå väder

Göra upp eld 

Är det mycket torrt i skog och mark så är det eldningsförbud, och det ska alltid respekteras. Även när det är tillåtet att elda så ska man vara aktsam med var och hur man eldar och alltid släcka elden när man går. Jord brinner inte medan torra mossor och lavar kan brinna väldigt fort… alltså gör vi upp eld direkt på jorden och inte på en torr mosse under en skägglavsfylld gran. Frilagd jord finns vid vägar, eller så gräver man bort det lager med multna växtdelar som ligger ovanpå jorden. Vatten behövs till att släcka elden och det kan man ha med sig i en flaska. Eller så gör man upp elden nära en bäck, sjö eller källa där man kan hämta vatten att släcka med.

Sen lägger man stenar i en tät ring för att göra en eldstad. Stenringen ska begränsa och hindra elden att sprida sig och ska inte vara mer än en halv meter tvärs över. Nu är det dags att samla torrt ris och kvistar att elda med. Bryt kvistarna i bitar som är hälften så långa som eldstaden är bred. Det är lättare att få eld på finare kvistar än grova. Tunt ”fnas” från björkstammar eller tunna torra grenar med lav på är bra att börja med. Sedan du fått elden att börja brinna lägger du grövre kvistar ovanpå. Tänk förresten på att torra tändstickor är en viktig utrustning att ha med sej – därför har man tändsticksasken i en plastpåse och tändstickor tänder man alltid från sej och inte mot sej… ifall stickan skulle gå av.

Man kan förbereda utflykten genom att göra en eldpåse som man tar med sej. Påsen kan innehålla:

Några ljusstumpar
Tändsticksask eller tändstickor i filmburk med plån i locket.
Lite näver och små torra trästickor
Paraffinrullar

Tillverka paraffinrullarna genom att rulla ihop tidningspapper hårt.
Bind ett snöre runt rullen och doppa den i smält paraffin eller smälta ljusstumpar.
Låt papprullen torka och skär ev. den i mindre bitar.
Paraffinrullarna brinner bra även när det är blött ute och det är svårt att hitta torra kvistar.

Vad är Snö…

Titta på snöflingor i lupp eller med förstoringsglas.
Ser de likadana ut… Har de något gemensamt… (sex uddar) Hur många iskristaller finns det i en snöflinga… Försök att rita av snöflingorna.
Filtrera snön i kaffefilter. Kvar på filtret sitter dammkorn som iskristallerna bildats på. De kan bära minnen från hela världen, ja t o m från universum…
När det börjar töa och det blir kramsnö så kan man göra följande försök. Krama en snöboll. Stick in en termometer i bollen. Krama bollen med händerna. Vad kommer att hända med temperaturen… Låt eleverna ställa olika teorier och förklara hur de tänker och gruppera deras funderingar. Blir temperaturen högre, lägre eller lika med 0 grader Celsius.

Karta och Kompass

Man behöver inte tycka om orientering för att ha nytta av att lära sig använda karta och kompass. Du hittar dit du vill och du går inte vilse om kan använda karta och kompass, och du behöver inte köpa en dyr GPS (sattelitnavigeringssystem). Det går lättare ju mer detaljerad karta du använder. Skala 1:10 000 innebär att 1 mm på kartan är 10 meter (10 000 mm) i naturen. Den vanliga terrängkartan är i skala 1:50 000 och innebär alltså att 1 mm på kartan är 50 m i verkligheten.

Så här går du efter kompass.

1. Lägg kartan så att övre kanten är mot norr (använd kompassen vars röda pil alltid pekar mot norr).
2. Lägg kompassen på kartan mellan det ställe du befinner dej på och det ställe du ska till. Använd sidan av kompassen som linjal och kurspilen på kompassen ska peka mot det ställe du ska till.
3. Vrid kompasshuset så att dess norrpil (röd) pekar mot norr på kartan och sammanfaller med kartans nord-syd linjer (röda, tunna linjer markerade i kartans överkant med siffror t.ex. 19°10´som betyder 19 grader och 10 minuter från Greenwich i England som är 0, sedan finns andra röda linjer med siffror på kartans kanter som heter t.ex. 65°35´som anger hur långt från ekvatorn man befinner sej. Dom här linjerna kallas meridianer och utgör ett rutnätsystem över hela jordklotet. Punkten 65°35´ och 19°10´ ligger nära utsiktsplatsen på Lillberget i Arvidsjaur…)
4. Lyft upp kompassen från kartan och vrid den så att den röda kompassnålen sammanfaller med kompasshusets norrpil.
5. Nu pekar kompassens kurspil mot det ställe dit du ska och det är bara att börja gå…

Fågelmat

Under vintern behöver många fåglar vår hjälp för att hitta mat.
Till en matklocka behövs –

En mindre tegelblomkruka
ca 75 cm ganska kraftigt snöre
en liten pinne
kokosfett och fågelfrön

1. Trä fast snöret genom hålet i botten på krukan. Knyt fast pinnen.
2. Smält kokosfett i en kastrull. Blanda i fågelfrön. Häll blandningen i krukan när den är halvstel. Låt stelna.
3. Häng ut klockan.

Annan bra fågelmat är delad kokosnöt, som också kan hängas ut som klockor. Ost, bröd, nötter och äpplen är också bra mat.

MAT I SKOGEN

Du gör av med mycket energi när du är ute i skogen och därför är det viktigt att fylla på energiförråden med mat.

Jägarsnus...Nötter, russin och choklad är bra att ha med sig i en påse. Men man äter inte allt på en gång utan litet åt gången så det räcker länge och man är pigg hela tiden man är ute i skogen.

pinnbrod.jpg

Pinnbröd
Till 10 pinnbröd behövs –

5 dl vetemjöl eller rågmjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk salt
2 dl vatten

Rulla degen runt en pinne och grädda över glöd tills den fått en gyllenbrun färg. Den som vill kan prova vira bacon runt brödet och grädda. Pinnbrödsdegen kan man också grädda som tunna kakor på upphettade stenar eller i stekpanna.

Älglortar

100 g margarin
1,5 dl socker
1 tsk vaniljsocker
3 msk kakao
2 dl vetemjöl

Blanda ingredienserna och forma till kulor (lortar).
Lägg på smord plåt och grädda i ugn 50-75° i 2 tim.
Låt stå kvar i ugnen över natten (12 tim)

LEKAR I SKOGEN

Luffarschack

Gör ett rutsystem med 9 rutor, 3 rutor i 3 rader. Rutsystemet kan ritas i gruset eller så kan man använda sig av pinnar. Hämta tre ljusa och tre mörka stenar ur skogen, eller tre grankottar och tre tallkottar.

luffarschack.jpg

Spelet går ut på att få tre i rad, vertikalt, horisontellt eller diagonalt. Är man många kan man göra spelplanen så stor att en person kan stå i en ruta och man kan spela i lag mot varandra, t.ex. tre med röda jackor mot tre med blå jackor. Varje spelare eller lag får lägga eller flytta en spelpjäs ( sten, kotte eller person ) åt gången.

Plockepinn

Alla elever letar efter en torr gren och lägger dessa i en hög.
Dela upp eleverna i två lag.
Är det en stor klass så kan representanter för laget sändas fram, några i taget.
Det ena laget börjar försöka med hjälp av händerna ta bort en gren utan att få någon annan gren i högen att röra sig.
Rör sig någon gren är det dags för det andra laget att försöka.
Det lag som lyckas ta flest grenar vinner.
Det går även att utveckla svårigheterna genom att eleverna ska hämta grenar av visst trädslag etc.
När leken är klar, tar båda lagen var sin pinne och kastar prick mot ett träd. Räkna antalet träffar.

Skogsgolf

Gör en bana genom att markera nio träd med färgade band, pinnar i marken eller stora stenar. Frisbeen kastas ut från en vald startpunkt, och det gäller att med så få kast som möjligt träffa det första trädet i banan. Du fortsätter att kasta från det ställe där frisbeen landat.

När alla träffat träd nummer 1, för man protokoll över antalet gjorda kast och fortsätter sedan kasta mot träd nummer 2. Den som klarar banan med minst gjorda kast har vunnit tävlingen. I stället för frisbee kan man kasta med en tennisboll eller sparka med en fotboll.

Spindelnät

Ett långt rep, eller band, binds kors och tvärs likt ett stort spindelnät mellan några träd. Öppningarna i nätet måste vara så stora att en deltagare kan ta sig genom det. Deltagarna ska antingen enskilt eller lagvis ta sig genom spindelnätet utan att nudda vid det. För gör man det har man ju väckt spindeln…

Naturstig

Kan vara en permanent stig där eleverna har med sig frågor eller uppgifter som ska lösas på vägen. Samma stig kan användas för olika nivåer på frågorna eller uppgifterna. En annan variant är en tillfällig stig med uppsatta snitslar och lappar där frågor eller uppgifter redan står.

Använda sig av de fem sinnena – Här kan man på stationerna använda sig av ett av de fem sinnena och med hjälp av dessa känna igen olika saker.

Spårteckenstigar – Här gäller det att lista ut vilka djur som varit på platsen och att lösa uppgifter som har med djuren att göra. Vem har lämnat sina spår…  Vem har ätit på kotten…  Vem har skadat trädet…

Trädstigar – Här gäller det att utföra uppgifter som hör ihop med vissa träd på vägen.

Undersöka och jämföra blad, knoppar, blommor, rötter och omgivningen.

Mattestigar – Här gäller det att utföra räkneuppgifter på vägen.

Beräkna ett träds höjd, ålder och omkrets.

Hur ser trädet ut när det blir äldre… Hur gammalt blir ett barr… Varför faller löven…

Älgleken

Dela in klassen i två lika stora delar. Den ena halvan är älgar medan den andra halvan utgör resurser. Älgarna ställer sig på ett led, bortvända från resurserna, som står ca 20 meter bort från älgarna. Resurserna är också vända från älgarna. Resurser kan vara av tre typer; mat, vatten och skydd. Detta illustreras med olika tecken. Den person som är matresurs markerar detta genom att hålla händerna mot magen. Vattenresursen håller händerna mot munnen och skyddsresursen håller händerna som ett tak över huvudet.

När läraren säger till bestämmer resurspersonerna sig för vilken resurs de vill utgöra och markerar detta. Samtidigt bestämmer sig älgarna för vilken resurs som de för närvarande behöver.

På given signal vänder sig både älgarna och resurserna om så att de nu är vända mot varandra. Sedan ska älgarna så snabbt som möjligt försöka finna sin resurs. De älgar som finner sin resurs tar med sig resurspersonen, som nu blir älg, och går tillbaka till ”älgsidan”. De älgar som inte hittar sin resurs på grund av att de redan är upptagna alternativt inte finns, dör och blir resurspersoner. Därför stannar dessa personer på ”resurssidan”.

Läraren kan vara den som antecknar resultatet. Denne skriver således ned antal individer i älgpopulationen efter varje gång som man utfört en resurssökning. Upprepa dessa sökningar minst 10 gånger. Genom att göra på detta vis får man en bild över hur en population förändras över tiden. Man kan även lägga till yttre faktorer som också påverkar en populations storlek. Några exempel är jägare och trafiken. Diskutera sedan populationsförändringar med eleverna utifrån det resultat som erhållits från leken.

ORDLISTA för SKOG

Art – Individer som kan få fortplantningsduglig avkomma.

Avrinning – Del av nederbörd som strömmar från ett avgränsat område till t.ex. sjö eller vattendrag.

Barrblandskog – Skog där den sammanlagda andelen barrträd är minst 70 %

Berggrund – Berg som bildar underlag för de lösa jordlagren.

Bestånd – Skogsområde med viss enhetlighet beträffande ålder, trädslag mm.

Biologisk mångfald – Variationsrikedom mellan arter och inom ekosystem.

Biotop – Naturtyp, område med enhetlig ekologisk struktur, t.ex. tallhed, myr mm.

Biotopskydd – Lagligt skydd för biotop.

Blandskog – Bestånd med flera olika trädslag.

Blädning – Avverkningsmetod. Endast vissa träd i skogen avverkas.

Bonitet – Virkesproducerande förmåga mätt som kubikmeter per hektar och år.

Brandljud – Märken efter skogsbrand i träd, vanligtvis tall.

Brösthöjd – Standardhöjd vid mätning av stående träd, 1,3 m över markytan.

Cellulosa – Kolhydrat som ingår i växternas cellväggar.

Ekologi – Läran om samspel mellan organismer och deras omgivning.

Ekosystem – Växt och djursamhälle med tillhörande miljö, t.ex. en sjö.

Fiber – Lång och smal växtcell.

Flerskiktad – Väl utvecklade trädskikt, buskskikt och markskikt på samma yta.

Fröträd – Lämnade träd vid avverkning vars frön ska ge en naturlig föryngring.

Fångstgrop – Lämning från äldre jaktmetod med fallgropar, främst avsedd för vildren och älg.

Förna – Material av döda växt eller djurrester som ännu inte omvandlats till humus.

Försurning – Ökad koncentration av vätejoner i sjöar, vattendrag eller jord. ( Är samma sak som minskat pH-värde )

GROT – Avverkningsrester bestående av GRenar Och Toppar.

Grundvatten – Vatten som fyller hålrum i jord och berg under markytan.

Hamling – Skörd av grenar och kvistar av lövträd och buskar för vinterfoder till husdjur.

Humus – Organiskt material i olika nedbrytningsstadier.

Hybrid – Korsning mellan två arter.

Hålträd – Träd som nyttjas av hålbyggande arter, t.ex. spillkråka och pärluggla.

Hällmark – Mark där berggrunden går i dagen.

Högsta kustlinjen – Den högsta nivå havet nådde efter istiden.

Impediment – Område där virkesproduktionen är mindre än 1 kubikmeter per hektar och år.

Inäga – Odlad mark, äng eller betesmark nära en gård.

Jordart – Klassificering av jordlager beroende på bildningssätt, kornstorlek, sammansättning eller fysikaliska egenskaper.

Jordmån – Jordlager som direkt påverkas av klimat, vegetation, djurliv eller människa.

Kantzon – Område där två olika miljötyper möts, t.ex. skog-åker, skog-sjö.

Kottår – År med riklig kottproduktion.

Kryptogam – Växt som fortplantas genom sporer, dvs. ormbunkar, mossor, lavar, svamp och alger.

Kulturmiljö – Område med spår av tidigare mänskliga aktiviteter.

Lignin – Vedämne i växters förvedade struktur.

Låga – Dött, liggande träd.

Lövskog – Bestånd där andelen lövträd är minst 70 %

Lövbränna – Område med lövskog som uppkommit efter en brand.

Miljöträd – Träd med höga miljövärden, t.ex. hålträd, hamlade träd och gamla och grova träd.

Myr – Sammanfattande namn på olika typer av torvmarker.

Naturlig föryngring – Föryngring genom självsådd eller rotskott.

Naturreservat – Skyddat naturområde.

Naturskog – Äldre, naturligt föryngrad skog som inte påverkats av skogsbruk.

Naturvårdsbränning – Anlagd skogsbrand med syftet att efterlikna en naturlig brand.

Nyckelart – Växt eller djurart som betyder mycket för andra arters existens.

Nyckelbiotop – Område som är livsmiljö för rödlistade arter.

Omloppstid – Tiden för en trädgeneration från sådd till avverkning.

Pionjärträd – Träd som lätt koloniserar öppna ytor, t.ex. björk, tall eller asp.

Plockhuggning – Avverkning av spridda träd.

Population – En grupp individer av samma art.

Predator – Rovdjur.

Produktiv skogsmark – skogsmark som producerar minst 1 kubikmeter per hektar och år.

Rasbrant – Brant, blockrik mark på bergssluttning.

Revir – Område som försvaras av en eller flera individer mot inkräktare.

Rotskott – Skott som utgår från rötter.

Rödlistad art – Art som är upptagen i ArtDatabankens lista över försvunna, hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande arter.

Senvuxet träd – Träd som vuxit långsamt och har täta årsringar.

Skogsmark – Mark lämplig för virkesproduktion.

Snöbrott – Stambrott orsakad av snötyngd.

Sumpskog – Skog på blöt mark med minst 3 m trädhöjd och 30 % krontäckning.

Surdråg – Litet område med vattenmättad mark i sänka.

Svedjebruk – Odling på skogsmark efter bränning av avverkad skog.

Tallhed – Tallskog med nästan bara lavar i markskiktet och spridd förekomst av ris.

Torraka – Stående dött träd.

Torv – Organisk jordart av förmultnade växtdelar.

Ungdomsved – Ved närmast märgen i stam.

Uppfrysning – Upplyftning till markytan av stenar eller plantor i samband med tjäle.

Vindfälle – Träd som fällts av vinden.

Vittring – Mekanisk eller kemisk sönderdelning av berg genom temperatur, vatten, luft och levande organismer.

Växthusgas – Gaser i atmosfären som har förmåga att absorbera långvågig strålning, t.ex. koldioxid, metan och ozon.

Växtnäringsämne – Oorganiskt ämne som utgör näring för växter, t.ex. kväve och fosfor.

Ädla lövträd – Alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn.

Ädellövskog – Bestånd med minst 70 % lövskog varav minst 50 % ädla lövträd på en yta av minst 0,5 hektar.

Ägoslag – Indelning av mark med hänsyn till karaktär och brukningssätt.

Överståndare – Glest förekommande och väsentligt äldre träd i ett bestånd.




Design: MADesign.nu | © 2017 Arvidsjaurs Kommun

Natur
Djur
Fåglar
Geografi
Geologi
Klimat
Naturtyper
Skyddad natur
Våtmarker
Övriga skogar
Kultur
Arvidsjaur
Byarna
Skyddad kultur
Kulturhistoria
Natur & Kulturskola
Aktiviteter
Fälthandböcker
Utflyktsmål
Kontakt