Startsidan arrow Arvidsjaur

Arvidsjaur

 

Från 1606 fram till i dag kan vi ganska väldokumenterat följa ”Arffuidz Jerffui By” och dess utveckling från kyrk- och marknadsplats till kommuncenter. Men vad fanns innan… Utgrävningar på den gamla marknadsplatsen, Talvatis, visar att bebyggelse funnits sedan 1400-talet och kulturpåverkan av marken ända från 1100-talet. En välgrundad gissning kan väl vara att Karl IX år 1606 valde att förlägga sin tings- och marknadsplats till ett redan etablerat centrum i lappmarken. Här fanns sedan 1500-talet redan ett av två kapell i hela den vidsträckta lappmarken och läget vid Arvidsjaursjön, med vattenväg både österut längs Byskeälven och västerut mot Långträsk och Västra Kikkejaur, var centralt ur kommunikationssynpunkt. Fyndet av en senmedeltida pilgrimsring från Nidarosdomen i Trondheim  visar också på långväga kontakter.

arvidbild1(pilgrimsring).jpg

1606 är dock det magiska årtal när Arvidsjaur blir officiell tings och marknadsplats. Beslut tas om kyrkobygge ”ther Cappelett nu ståår” och Arvidsjaur blir egen församling.

Nästa årtal av verklig betydelse är 1634 när lappmannen Peder Olofsson och pärlesökaren Jöns Persson hittar silvermalm vid Nasafjäll. Arvidsjaur blir station på den 40 mil långa ”väg” som anläggs mellan gruvan vid Norska gränsen och silververket i Piteå. Vedermödorna står dock i orimlig proportion till silvrets värde, framförallt för samerna som tvingades sköta transporterna, och 1659 bränner lyckligtvis en Norsk armé både gruvan vid Nasafjäll och hyttan i Silbojokk.

1704 står så en ny kyrka färdig men det är bistra tider och kyrkan fungerar till en början enbart som annex till Arjeplog där kyrkoherden bodde. Först med Erik Wallinder (1735-1749) får Arvidsjaur egen kyrkoherde. Under senare delen av 1700-talet inleds kolonisationen av Piteå lappmark och socknens innevånarantal ökar dramatiskt. Dock sker ökningen inte i sockencentret Arvidsjaur utan ute i byarna.

1826 står åter en ny kyrka färdig för invigning och nu sker även flyttning av kyrkoplats till Kroppåsbacken, d.v.s. nuvarande kyrkoplats. I samband med flytten så organiseras även en ny kyrkstad i tre segregerade enheter. Lappstan, Borgarstan och Bondstan. Av dessa återstår i dag endast Lappstan. 1828 är den tyske resenären Hogguér på genomresa och avbildar vad som finns kvar på den gamla kyrkplatsen, klocktornet och bogårdsmuren, ”på det ej hundar och annat ofog måtte oroa de dödas ben”.

arvidsbild2(1828).jpg

1862 blir Arvidsjaur Kommun i stället för Socken och i samma veva blir Malå egen kapellförsamling och i praktiken egen kommun. 1867 ansluts Arvidsjaur till landsvägsnätet när vägen från Piteå når fram och en tid av ökande kommunikation med omvärlden tar sin början. Lappland är fortfarande på modet i upplysningsandans tidevarv och 1871 kommer makarna von Düben på upptäcktsresa. Hustrun Lotta tar den 25 juli första fotografiet av Arvidsjaur. Makarna bodde i det nybyggda gästgiveriet på nuvarande kommunalhustomten, andra huset på höger sida, och i fonden syns kyrkan från 1826.

arvidsbild3(1871lottavonduben).jpg 

1878 finns endast 26 invånare i kyrkbyn eller ”plassen” som den allmänt kallas, medan hela kommunen hyser drygt tre tusen. Samma år bildas för övrigt Arvidsjaurs allmänning. I slutet av 1800-talet händer dock mycket nytt på ”plassen”. Det ritas ny stadsplan och bildas Sockenkassa. Ny prästgård står färdig 1891, den som i dag kallas för Gamla Prästgården och är museum. Samma år bildas nykterhetslogen Polcirkeln. Det kommer provinsialläkare och apotek och Arvidsjaur får till och med egen hornmusikkår…

1894 står jägmästarbostället Kullen klart och det finns kvar än i dag som hemvist för bland annat föreningslivet, kommunala musikskolan och Arvidsjaurs bagarstuga . En av Arvidsjaurs vackraste miljöer med sina gamla hus och den imponerande allén av lärkträd. Den första november 1896 ringer telefonen för första gången i Arvidsjaur och året efter hålls första sammanträdet för Arvidsjaurs Kyrkostads Municipalsamhälle.

arvidbild5(kullen2).jpg

1900-talet fortsätter på den inslagna vägen. Arvidsjaurs nuvarande kyrka i tidstypisk nygotisk stil invigs 1903 och 1908 tas den första sjukstugan i bruk med sju sängplatser. 1911 kommer en blivande statsminister på besök, Hjalmar Branting, och Arvidsjaurs Arbetarekommun bildas. Mikaelitorsdagen 1915 får Arvidsjaur elektrisk ström från kraftverk i Svärdälven och menigheten förundrades över hur elen orkade uppför kyrkbacken till samhället… samma år startar kooperativa föreningen.

1924 invigs nya sjukstugan och stor folksamling bildas när det första flygplanet landar. Det är Sveriges första flygambulanstransport som genomförs. 1928 får Arvidsjaur eget postkontor och ansluts till järnvägsnätet via tvärbanan till Jörn. Det är nya tider och den nya prästgården skapar förundran genom sin installerade vattentoalett, inomhus till och med…

arvidbild4(sjukstuga1924).jpg

På 30-talet får vi ”Johanna i parken” av Astri Taube och Samrealskola. Den första Lappriksdagen hålls i Arvidsjaur och Inlandsbanan invigs. Det nya kommunalhuset står färdigt 1946 och riksbyggens tre hyresfastigheter står färdiga vid Nyborgstjärn 1948. Än i dag arkitektoniska landmärken i samhället. 1950 finns över 11 000 Arvidsjaursbor varav 2 471 i samhället.

1957 står ett annat landmärke färdigt när hotell Laponia invigs och 1900-talets modernistiska arkitektur når inlandet. Om och tillbyggt ligger hotellet efter många turer fortfarande där det ligger.

arvidbild6(laponia).jpg

1961 startar tv-sändningar från Akkanålke och 1964 invigs badhuset.

Arvidsjaur som samhälle kom att fortsätta att växa men för kommunen som helhet var kanske 50-talet de verkliga guldåren. Vägnätet var utbyggt. Det fanns el och telefon ut till de minsta byarna. Skolor, konsum och till synes outtömligt med arbetstillfällen i skogen. Från 1960-talet präglas kommunen av inflyttning från byarna till samhället och en totalt sett befolkningsminskning.

1970 startar gymnasial utbildning och 1972 invigs Medborgarhuset. 1980 flyttar regementet K4 från Umeå till Arvidsjaur och det dåvarande kommunalrådet kan äntligen gå till frisören… I slutet av 80-talet sker en etablering av en helt ny näringsgren – biltestverksamhet och 1990 invigs flygplatsen. Trots allt detta nya blir det allt färre Arvidsjaurbor, 1995 bara 7 793 personer. År 2000 kan man börja spela golf i Arvidsjaur eller besöka Glommé-rummet med målningar av konstnären Per Fredrik Glommé. 2005 invigdes nya värmeverket. K4 blev en del av I19 i Boden men med viss verksamhet kvar i Arvidsjaur.

Av kommunens knappa 7 000 innevånare bor i dag ca 4 500 i tätorten. 2006 firade Arvidsjaur 400-års jubileum och kunde konstatera att Talvatis, den gamla marknadsplatsen, har vuxit rejält under dessa år.

 




Design: MADesign.nu | © 2017 Arvidsjaurs Kommun

Natur
Djur
Fåglar
Geografi
Geologi
Klimat
Naturtyper
Skyddad natur
Våtmarker
Övriga skogar
Kultur
Arvidsjaur
Byarna
Skyddad kultur
Kulturhistoria
Natur & Kulturskola
Aktiviteter
Fälthandböcker
Utflyktsmål
Kontakt