Startsidan arrow Övriga skogar

Övriga skogar

 

En genomförd inventering av statens skogar i Norrbotten har identifierat ett stort antal skogsområden i Arvidsjaur med höga naturvärden. Flera av dessa är nu under utredning för eventuellt reservatsbildande. De flesta av dessa ligger vid eller i närheten av vägar och är lämpliga besöksmål för den som söker orörda och kanske mer okända skogsmiljöer. Vägkartan, ”Blå kartan”, 24 I, 24 J, 25 I och 25 J är ett bra hjälpmedel för den som vill söka sig till dessa skogar.

skogarbild1.jpg

Mindre områden med höga naturvärden, Nyckelbiotoper, finns överallt i kommunen och den som vill hitta dessa kan besöka Skogsstyrelsens hemsida, www.skogsstyrelsen.se och söka under rubriken ”Skogens pärlor”. I Arvidsjaur Allmänningsskogar finns också många fina skogsområden, främst i den södra kommundelen. Några finns listade efter de statliga skogarna nedan.

Abmonåive

224 ha. 45 km. N Arvidsjaur.
Abmonåive ligger mellan Piteälven och sjön Malmesjaure. Det långsmala området börjar på bergets  branta sydostsida, går över den 550 m. höga toppen och flackar ut mot en skogmyrmosaik i väster. Skogen på berget domineras av en urskogsartad barrblandskog som har ett stort inslag av gamla, grova tallöverståndare upp emot 400 år gamla. Ner mot Kaggmyran i väster övergår skogsmarken till en urskogsartad granskog med insprängda småmyrar. Längst i väster dominerar våtmarken med granklädda skogsholmar med stort björkinslag. Det är gott om död ved av både gran och tall vilket gynnar förekomsten av vedsvampar och lavar. Området ligger strax norr om det lilla naturreservatet Kimkatjåkko. Att nå skogen i Abmonåive kräver en promenad på 500 m. från skogsbilväg på områdets norra sida.

Bellunåive

1001 ha. 30 km. NNV Arvidsjaur.
Som det flesta urskogsresterna ligger Bellunåive i hög terräng med kärvt klimat. Merparten av skogen är granurskog i sen succession med gott om rötade lågor och topptorra granar. I västra delen finns ett område som brunnit för 150 år sedan. Här utgör lövinslaget en större del än i området i övrigt. Skogens ålder i övrigt tyder på en brand för ca. 250 år sedan. Urskogsindikatorer som ostticka, rosenticka, lappticka och taigaskinn har påträffats. Berget med sina 673 meter är ett av de större kvarvarande granurskogsområdena i kommunen.

Björkselberget

159 ha. 35 km. ONO Arvidsjaur.
Berget ligger strax söder om Vistån i nära anslutning till reservatet Spjutberget-Rymmarberget.  Området utgörs av Björkselsbergets nordöstra sluttning och ett i söder anslutande skogsmyrmosaikområde med flera mindre tjärnar. Skogen utgörs av tallurskog och blandurskog. Brandljud och brandstubbar vittnar om forna skogsbränder. Tillgången på död ved är riklig och flera rödlistade arter är påträffade på lågorna. Spår efter viss plockhuggning med yxa för över 100 år sedan finns. Förutom höga naturvärden i övrigt är Björkselberget ett vackert och omväxlande område med de talldominerande skogarna och småtjärnarna med rikt fågelliv.

Blisterberget

122 ha. 30 km. NO Arvidsjaur.
Blisterberget reser sej brant ur landskapet och i sluttningarna återfinns flera större blockfält. I söder växer en lövrik och stamtät barrblandskog som uppkommit efter en brand för 180 år sedan. Det är trots en dimensionsavverkning av tallöverståndare på 40-talet förhållandevis gott om gamla, grova överståndare. Lågaförekomsten är hög och det finns även gott om stående död ved. På lågor har bland annat lappticka, gränsticka och dvärgbägarlav noterats. Toppen utgörs av hänglavsbeklädd granurskog och är präglad av höjdläget.

skogarbild2.jpg

Bredträskberget

63 ha. 40 km. ONO Arvidsjaur.
Bredträskberget är ett litet, väl sammanhållet barrskogsbeklätt berg. I de högre partierna blockrikt och med berg i dagen. Bergets topp täcks av mycket gammal urskogsartad tall och barrblandskog som i vissa delar är helt orörd och alltså ren urskog. Denna rena tallurskog finns i den södra sluttningen och vissa överståndare är upp emot 600 år gamla. Brandspåren är få och antagligen har ingen brand härjat berget de senaste 350 åren. Endast områdets lägsta delar är svagt påverkade av plockhuggning. Berget har på håll en karakteristisk urskogssiluett med plattkroniga gammeltallar och kontrasterande silverfuror.

Brännliden

390 ha. 30 km. V Arvidsjaur.
Brännliden är en helt grandominerad skog som vuxit upp efter en brand för 170 år sedan. I norra delen är terrängen brant och blockig medan den i sydost övergår i urskogsartad bäck-granskog och sedan i en myrmosaik. Det finns grov sälg och enstaka aspar i området som även hyser flera rödlistade arter.

Bålkaberget

389 ha. 17 km. VSV Arvidsjaur.
Området sträcker sej från Bålkabergets två toppar ner mot sjön Bålkajávrrie med vidhängande myrområde i söder. Urskogskontinuiteten från bergets topp ända ner till sjön ger en vacker och numera ovanlig landskapsbild av opåverkad natur. Hela området domineras av gran med sparsamt inslag av björk och upp till 500-åriga tallöverståndare. Gott om stående och liggande död ved har även gett livsrum för flera rödlistade arter. Området avslutas i söder med flarkmyr kring tre småtjärnar.

Dippavare

236 ha. 54 km. NNV Arvidsjaur.
Från sjön Dippajaure upp till berget Dippavares topp är en höjdskillnad på 150 m. Sluttningen är brant och blockrik upp mot toppen och skogen utgörs i huvudsak av en urskogsartad gammal tallskog med en medelålder på ca 200 år. Insprängt finns riktigt gamla överståndare. Ett provborrat exemplar visade sej vara 601 år och hade genomlevt skogsbränder 1580 och 1734. Det finns gott om både stående och liggande död ved, främst av tall. Bland rödlistade arter har gräddporing, fläckporing, rynkskinn och rosenticka noterats. Området ger en helhetskänsla med sin obrutna urskogsartade tallskog hela vägen från sjön upp över hela bergssidan och dess topp. En skogsbilväg från vägen mellan Östansjö och Strömnäs passerar genom skogen nere vid sjön.

Eliasro

145 ha. 30 km. SO Arvidsjaur.
Området är en kvarvarande gammelskogsrest  inne i dödisområdet Tjärnheden söder om Abborrträsk. I området finns två större och flera mindre tjärnar. Den flacka marken mellan tjärnarna täcks av gammal gles tallnaturskog. Majoriteten av tallarna har en ålder på 200 – 300 år. Enstaka träd upp till 400 år. Det finns spår efter äldre plockhuggning och samisk vedtäkt. Eliasro är lättillgängligt och lättvandrat och utgör med sina ljusa gammelskogar och småtjärnar ett tilltalande naturområde.

Erik-Larsaberget

419 ha. 50 km. NNO Arvidsjaur.
Området är ett urskogsartat bergsområde bestående av två toppar  omgivna av branta sluttningar.  Den södra höjden karaktäriseras av senvuxen granskog, rikligt med torrträd, lågor, toppbrutna granar och 400-åriga tallöverståndare. Mellan höjderna finns en grund dalgång med två myrpartier.  Den sydöstra delen av dalgången är urskogsartad barrblandskog rik på riktigt gamla tallöverståndare. Terrängen är blockrik. Den brand som påverkat sluttningarna i norr och öster spred sej för 200 – 250 år sedan. Berget har många rödlistade arter och en vandringsled finns upp till toppen.

skogarbild3.jpg

Gardevare

190 ha. 50 km. NNO Arvidsjaur.
Området sträcker sej i öst-västlig riktning över bergen Ruongovaratj och Gardevare. Det är ett naturskogsområde bestående av hög granurskog kring topparna och lövrik grannaturskog på nordsluttningen. Inslaget av sälgar med lunglav är stort och även doftticka och skrovellav är förekommande. Det finns även grupper med asp och enstaka tallöverståndare. På asp har liten aspgelelav hittats. På sydsidan av berget finns ett brant blockrikt parti. Lågor, torrträd och högstubbar finns över hela området. Vid inventering har 15 rödlistade arter hittats. Flera skogsbilvägar leder in i området.

Genliden

207 ha. 10 km. S Arvidsjaur.
Genliden är ett måttligt sluttande granskogsberg med tre toppar och svagt utvecklade dalgångar emellan. Bergets toppartier och norra sluttningar utgörs av höjdlägesgranskog med visst inslag av löv och flerhundraåriga tallar. Skogen är genuin urskog i sen succession med mycket riklig tillgång till död ved. Döda och döende stående granar ger skogen en karakteristisk urskogssiluett. På lågorna har vedsvampar som ostticka, gräddticka och doftskinn hittats. I söder övergår området i våtmarken Brattmyran som har högsta naturvärdesklass i våtmarksinventeringen.

Granberget

863 ha. 35 km. NV Arvidsjaur.
Berget har flera mindre toppar på närmare 600 m.ö.h. Området präglas av urskogsartad granskog på 200 år. som bitvis är rikt draperad med garnlav. Insprängt i granskogen finns 300-åriga tallar, grova björkar och gamla sälgar med skrovellav och lunglav. De västra och centrala delarna är höglänt men flackt och innehåller en del öppna myrar. I öster är landskapet mer dramatiskt och sluttar brant ner mot Jerfälvens dalgång. Den högsta toppen, Buoudatj, domineras av ett stort och vackert gammalt hänglavsbeklätt granbestånd. Bitvis är terrängen blockig och i sydöstra delen finns berg i dagen. I väster dominerar grov tallskog med gott om stående död ved, så kallade silverfuror. En skogsbilväg från norr om Strittjomvare mot Jerfojaur leder rakt genom områdets västra delar.

Granberget-Granbergsmyran

786 ha. 60 km. NO Arvidsjaur.
Området består av två delar. Granberget i sydöst och Granbergsmyran, en skogsmyrmosaik i väster och norr. Skogen på Granberget är urskogsartad och består av en lövrik grandominerad successionsskog efter en brand för 200 år sedan. I de lägre partierna finns spår efter plockhuggning men i övrigt är skogen orörd. I vissa partier har branden gått varligare fram och beståndet är äldre med överåriga granar och rötade lågor. Granbergsmyran har högsta naturvärde i våtmarksinventeringen och kombinerat med bergets urskog blir området en variationsrik naturupplevelse. Längst i väster finns en mindre klippravin i anslutning till myren. Ravinen omges av gammal, urskogsartad tallskog.

Granliden

1532 ha. 35 km. V Arvidsjaur
Granliden ligger i det västliga hörnet av kommunen endast 6 km. från Slagnäs. Området innefattar Granliden och delar av Stor-Järtaliden. Förutom en kraftledningsgata är det stora området  väglöst och obrutet. En stor del ligger över 600-meters nivån och hela området präglas av granskog i sen succession efter brand för 200 år sedan. I västra delen är landskapet småbrutet med insprängda myrar mellan skogsklädda åsar och holmar.

Granträsk

250 ha. 20 km. N Arvidsjaur.
Granträsket är ett skogs och myrkomplex med urskogsartad tall och granskog på myrholmarna. Granen dominerar på de större holmarna och tallen på de mindre och på områden närmast myrmarken. Skogens ålder är skiktad och i granbestånden med en huvudsaklig ålder upp mot 200 år. Tallbestånden är något äldre. Längst upp i nordväst är skogen brandföryngrad för 150 år sedan och det finns tallöverståndare med brandljud och brandstubbar spritt i området. Myrmarken i norr anses hålla höga naturvärden enligt länsstyrelsens våtmarksinventering. Ett antal mindre tjärnar, Granträsklobblen, ingår och området är även en intressant fågellokal. Området är lättilgängligt då en bilväg från Norra Näverliden leder genom dess centrala delar.

Guorpaliden

217 ha. 20 km. NO Arvidsjaur.
Området utgörs av Guorpalidens långsträckta topparti. Sluttningarna är branta med inslag av blockig mark och hällar. I den norra sluttningen dominerar gran och i den södra tall och toppartiet av barrblandskog. Skogen är genomgående gammal med stort inslag av mycket gamla överståndare. Tallar med en ålder på över 500 år är inte ovanligt i detta område. Tillgången på död ved är riklig med tillhörande inslag av rödlistade vedsvampar. På ett flertal gamla björkar har lunglav noterats vilket är ovanligt för dessa trakter.

Guortesliden

147 ha. 22 km. O Arvidsjaur.
Guortesliden ligger tre kilometer öster om Deppis och utgörs av en långsträckt bergsrygg med två höjder som i nordost utmynnar i en blockig brant. Skogen domineras av äldre urskogsartad granskog där delar av skogen uppvisar brandmiljökaraktär. Den senaste branden uppskattas till för 200 år sedan. Tillgången på död ved är riklig och flera rödlistade arter har hittats i de sena gransuccessionerna. Björk är det dominerande lövträdet på liden men även lunglavsdraperade sälgar och enstaka aspar förekommer.

Gåbde

59 ha. 35 km. NO Arvidsjaur.
Området ligger 4 km. norr om byn Rättsel och består av berget Gåbdes tämligen branta sydsluttning ner mot sjön Flottajaur. Sluttningen kläs av en lövrik och helt orörd barrblandurskog. Urskogen har vuxit upp efter en brand för 250 år sedan. Vid källor, längs fuktdråg och på bergets topp finns brandrefuger som helt domineras av granskog. Lövträden utgörs främst av grov asp och gamla sälgar, ofta draperade med lunglav. Området är rikt på död ved i skilda nedbrytningsstadier vilket gynnat förekomsten av lavar och tickor. Lappticka, gränsticka, mörkhövdad spiklav och knottrig blåslav kan nämnas som exempel på funna arter. Sjön Flottajaur är en välbesökt fiskesjö som tillsammans med den ovanligt frodiga urskogen bildar en naturskön helhet. Skogsbilvägar från vägen mellan Rättsel och Ljusträsk leder fram till sjön.

Harrejaurliden

1002 ha. 30 km. N Arvidsjaur.
Det stora området innefattar inte mindre än fyra berg med det största, Harrejaurliden, centralt beläget i mitten. Harrejaurliden stupar brant 200 meter mot söder och utgör ett mäktigt blickfång. Två markerad vandringsleder från Tjappsåive till Bergnäs passerar genom området varav den södra går över bergskomplexets högsta topp och erbjuder en enastående utblick över omgivningarna och främst det stora Reivoreservatet i söder. De södra och östra delarna är ung urskog uppkommen efter en brand för 140 år sedan medan gammal urskog breder ut sej i de centrala och norra delarna. Det är i dessa grandominerade skogar man kan hitta lågor med rödlistade lavor och tickor. I den yngre skogen är lövinslaget större och mängden död ved obetydligt. Området gränsar i söder mot Reivoreservatet. Vill man inte vandra hela vägen från Tjappsåive så leder två skogsbilvägar fram till områdets östra delar.

skogarbild4.jpg

Hornliden

488 ha. 25 km. VNV Arvidsjaur.
Sydvästra delen av lågfjället Hornliden karaktäriseras av en frodig barrblandskog som vuxit upp efter en brand för 150 år sedan. I den nordvästra delen är skogen mer mosaikartad då branden gått mer fläckvis fram  och lämnat områden med äldre successioner. Påverkan av skogsbruk är ringa.

Krutbergen

2237 ha. 20 km. SV Arvidsjaur.
De tre skogsbergen Mausberget, Alderliden och Krutbergen bildar en triangel med myrmarker och flackare skogsmarker i höglandet mellan bergen. Drygt tre fjärdedelar ligger på över 500 m.ö.h. Granskog av frisk blåbärstyp är helt dominerande. Skogen är till stor del urskogsartad och endast obetydligt påverkad av plockhuggning. Längs de branta sydsidorna av Alderliden och Hundryggen växer en lövrik naturskog som uppkommit efter en skogsbrand för 150 år sedan. Området gränsar i nordost mot det stora våtmarkskomplexet Fräkenmyran som är ett klass 1 objekt i Länsstyrelsens våtmarksinventering.

Kuorpavare

132 ha. 56 km. N Arvidsjaur.
Berget Kuorpavare ligger mellan Piteälven och Varjisån strax söder om Lill Varjisträsk. Området består av bergets topp samt nord och östsluttningar. Marken är blockig. Den övre delen av berget kläs med gles tallskog där den äldsta trädgenerationen är mellan 300 och 400 år. Inslag av björk och senvuxen gran finns och ökar ner efter nordsluttningen. Övriga sluttningar domineras av tall. Gott om liggande död ved och brandspår hittades endast på liggande lågor vilket innebär att det är länge sedan berget härjats av skogsbrand. Skogsbilvägar passerar berget både i norr och söder.

Långträskberget

1033 ha. 20 km. NV Arvidsjaur.
Långträskberget är ett lågfjällsområde med flera toppar. Den högsta toppen utgörs av kalfjäll med branta stup mot Långträsket i nordost. Skogen väst-nordväst om den kala toppen är urskogsartad höjdlägesgranskog med inslag av månghundraåriga tallöverståndare och grova äldre sälgar. Det finns gott om död ved både i form av lågor såväl som rakor. Ner mot sjön Långträsk finns brandpåverkad barrblandskog med 350-åriga överståndare. Terrängen är bitvis blockig.  Berget utgör ett mäktigt inslag som fond för resande efter väg 95 mot Arjeplog.

Lövbergsbäckarna

75 ha. 52 km. NO Arvidsjaur.
Genom området som består av Lövbergets sydostsluttning rinner tre småbäckar. Det finns även några mindre våtmarkspartier. Annars dominerar en brandpräglad tallnaturskog med stor åldersspridning. De äldsta tallarna är upp emot 300 år och har brandljud från två bränder. I en del bäckmiljöer är vegetationen frodigare och domineras av granbjörkskog med gråal i buskform. Här finns högörter som borsttistel, älgört, skogsnäva och bergslok bland starrtuvorna. Den brandpräglade tallskogen och de gamla örtrika bäckdrågen och sumpskogen ger området en stor variation och artrikedom. Området är mycket lättillgängligt vid vägen mellan Granholmen vid Piteälven och vägen söder om Varjisån.

Mattisberget

280 ha. 40 km. ONO Arvidsjaur.
Mattisberget är med sina 571 m. ett av traktens högre berg. Det ligger i nära anslutning till reservatet Gadda-Granberget strax i söder och våtmarken Mattismyran i norr. Mattismyran är ett stort myrkomplex med högsta naturvärdesklass i Länsstyrelsens våtmarksinventering. Mattisbergets nordöstra sluttning är mycket brant med hällar och blockbranter. På toppen av Mattisberget och den norra och nordöstra sluttningen samt delar av Mattismyran mot Själlejaur växer urskogsartad barrblandskog. Skogstyper inom området varierar från örtrik granskog till talldominerad hällmarksskog och sumpskog. Delområden som norra sluttningens nedre och östra delar har brunnit för 200 – 250 år sedan. Området innehåller många skilda skogstyper som alla har höga naturvärden och områdets angränsande till andra skyddsvärda biotoper förstärker värdet.

Melakträskliden

72 ha. 36 km. O Arvidsjaur.
Området utgörs av bergets nedre sluttning som flackar ut kring sjön Långtjärn i norra delen av området. Den bördiga sluttningen täcks av en 150 årig barrblandskog med visst lövinslag. Skogen är naturligt föryngrad efter en brand 1831. Brandintensiteten har varierat och även en del granar har överlevt och uppvisar tydliga brandljud. På granar har hittats gammelgranskål och knottrig blåslav och på lågor ostticka, gränsticka och rosenticka. Lövinslaget utgörs av grova björkar och sälgar. Skrovel och lunglav har hittats på sälg. Den urskogsartade skogen kring den lilla sjön ger området ett inbäddad karaktär.

Myrberget

64 ha. 25 km. NO Arvidsjaur
Berget är klätt med urskogsartad barrskog i skiftande dominanser. Vissa områden är ren urskog. D.v.s. helt opåverkade. Marken är blockrik och tämligen brant. Skogen är brandpåverkad och den senaste branden skedde för ca. 180 år sedan. Enstake tallar uppvisar upp till tre brandljud. En del av tallarna har en diameter på 80-90 cm och kan beräknas vara uppemot 600 år gamla. Tallskog dominerar i den södra sluttningen och barrblandskog i den norra. I en svacka emellan finns en grandominerad urskog. Död ved förekommer rikligt. Myrberget är lättåtkomligt från vägen mellan Auktsjaur och Lauker som passerar vid dess södra fot.

skogarbild5.jpg

Njuonesvare – Abraure

69 ha. 52 km. NNV Arvidsjaur.
Området består av berget Njuonesvares topp och nordostsluttning ner mot den stora sjön Abraure. Sluttningen är brant och något blockig med inslag av hällmark. Skogen är en urskogsartad äldre tallskog med inslag av gran och björk. Nära toppen finns gott om grova överståndare med platt krona och åldrar över 400 år. Äldre gran, kraftigt påväxt av hänglav, finns över hela området. Närmast sjön övergår skogen till olikåldrig urskogsartad granskog. Närheten till sjön förstärker känslan av orörd vildmark. Skogsbilväg från vägen mellan Suddesjaur och Norrstrand leder till områdets östra kant.

Paula

450 ha. 50 km. NNV Arvidsjaur.
Paula är en flack tallhed på isälvssediment i ett geologiskt intressant område nordväst om Suddesjaur. Vissa delar är tämligen blockrikt. Södra delen utgörs av en urskogsartad tallskog på hedmark. Här är skogen fullskiktad med gott om torrträd och lågor. Tallskog dominerar helt i hela området. Flacka, äldre tämligen opåverkade hedmarksskogar är sällsynta i inlandet och stora delar av Paula har tydlig urskogskaraktär. I den norra delen finns en timrad rengärda som vittnar om markens betydelse för renskötseln.

Paulajåkkå

1016 ha. 55 km. NNV Arvidsjaur.
Området är långsmalt och flikigt på grund av omfattande avverkningar de senaste 20 åren. Paulajåkkå domineras helt av äldre tallskogar. Den nordvästra delen är helt orörd och här finns gott om död ved och senvuxna träd. I den sydöstra delen har viss plockhuggning förekommit.  Förekomsten av dvärgbägarlav är anmärkningsvärt riklig. Gräddporing, fläckporing och tallstocksticka är andra exempel på tallknutna arter som hittats i området. Brandspår förekommer men den senaste branden ligger 250 – 300 år tillbaka i tiden. Det finns inslag av klapperstensfält och hällar. Ett antal mindre tjärnar och vattenmiljöerna vid själva bäcken Paulajåkkå kompletterar fint den talldominerade urskogsmiljön. I grannskapet finns naturreservatet Nilasjokk och våtmarken Låttsejaure med högsta naturvärdesklassning.

Ruttjebäcken

54 ha. 55 km. NNV Arvidsjaur.
Skogen som följer Ruttjebäcken i två kilometer är en urskogsartad tallskog med en medelålder av 250 år. Området är geologiskt intressant med en torrlagd isälvsfåra och branta åsar och gropar. Framförallt de branta partierna är mycket stamtäta och hela området har mycket gott om död ved i skilda former. Det är även gott om rödlistade arter som t.ex. gräddporing, fläckporing och dvärgbägarlav. Kolad ved och brandljud vittnar om brand i området men antagligen långt tillbaks i tiden. Den gamla tallurskogen i kombination med det geologiskt intressanta landskapet gör Ruttjebäcken till ett spännande och  ovanligt naturområde i kommunen. Ruttjebäcken ligger efter vägen mot Svannäs i Arjeplogs kommun.

Rättselberget

205 ha. 35 km. NO Arvidsjaur.
Bergets nordsida sluttar brant ner mot Rättselet i Vistån och på den södra sluttningen finns stora blockfält. Marken är överlag blockrik i hela området. På toppen växer tallskog som i sluttningarna övergår i barrblandskog. Då skogen är i det närmaste helt orörd kan den klassas som ren urskog. Skogen är välskiktad och de äldsta träden är uppemot 600 år gamla. Det är rik tillgång på rötbrutna lågor, torrakor och vindfällen. Bland rödlistade arter kan nämnas dvärgbägarlav, gräddporing, tallticka och liten aspgelelav. Rättselsberget är ett imponerande och ovanligt orört urskogsobjekt.

Rävaberget-Dunberget

1860 ha. 23 km. V Arvidsjaur.
Området delas av en skogsbilväg med avverkade partier. Lågfjället Rävaberget med 714 m.ö.h. dominerar landskapsbilden med sin kalfjällsplatå och branta skogsklädda sluttningar. Skogarna domineras av gran och är typiska för kvarvarande urskogsfragment i Norrbottens södra inland. Området är nästan helt opåverkat och har hög halt av död ved som gynnar förekomsten av rödlistade arter. Dunberget gränsar i nordost mot det stora våtmarksområdet Stormyran som tillhör kommunens klass 1 objekt i Länsstyrelsens våtmarksinventering. Tillsammans utgör områdena ett större landskapsutsnitt med växlande särtypiska inslag.

Serpraliden

382 ha. 33 km. N Arvidsjaur.
Serpraliden ligger knappt en mil väster om Moskosel med sin nordsluttning ner mot den stora sjön Malmesjaur. Den gamla skogen finns dock en bra bit upp efter sluttningen i en trekantig yta som sträcker sej över topparna och kilar ut mot sydväst. Skogen domineras av granurskog med inslag av grov björk, sälg och asp. Tallöverståndare med platt krona och åldrar på över 300 år finns i hela området. Vissa spår efter en brand långt tillbak i tiden finns i form av kolade stubbar. Området är tämligen opåverkat och har gott om rödlistade arter. På områdets östra sida finns ett förgrenat skogsbilvägsnät som leder upp mot skogen.

Skavliden

722 ha. 25 km. V Arvidsjaur.
Området består av bergen Skogberget och Skavliden och avslutas i söder med ett myrområde med en liten sjö. Skogen är mestadels senvuxen granskog som på topparna domineras av kjolganar och toppbrott. Gamla grova sälgar finns efter sluttningarna och området är delvis påverkat av en brand som drog fram för 200 år sedan. De äldsta granarna har en ålder av 250 år. Flera rödlistade arter har påträffats.

Skirvo

330 ha. 40 km. NO Arvidsjaur.
På det branta bergets sluttningar växer övervägande äldre talldominerad och i stora delar urskogsartad skog. Sydost om berget finns ett större tallnaturskogsområde. I hela området är tillgången på tallöverståndare stor. Dessa har i regel ett eller flera brandljud. Beståndsåldrarna är höga och tallar äldre än 250 år förekommer frekvent. En mindre tjärn och några små våtmarker ingår också i området. Yxhuggna stubbar och spår efter dimensionsavverkning för ca. 100 år sedan förekommer. I södra delen finns en gammal timrad kåta och två renhagar tillhörande Östra Kikkejaurs sameby. En obruten urskog från bergets topp ner till Skirvotjärnen och vidare på det flackare partiet i söder ger en helhetskänsla i upplevelsen av området. Skirvo är lättillgängligt med flera skogsbilväger som leder genom området.

Sotträskberget

557 ha. 25 km. V Arvidsjaur.
Sotträskberget ligger i anslutning till det befintliga reservatet Jan-Svensamössan. Området består av en rullstensås i norr och två grandominerade berg, Bällovare och Sotträskberget. Rullstensåsen börjar inne i det befintliga reservatet och sträcker sej vidare västerut längs sjön Akkajaure. På åsen växer en urskogsartad barrblandskog medan bergsområdena är grandominerade. Enstaka grova björkar och sälgar liksom granar med ålder på över 300 år indikerar att det är länge sedan området utsatts för skogsbrand. Det finns mycket gott om död ved och arter som ostticka, lappticka, doftskinn och rosenticka förkommer frekvent. Även en mer exklusiv svamp som blackticka har hittats. Kombinationen av rullstensåsen och de opåverkade gammelgranskogarna med rik förekomst av rödlistade arter ger området ett sammantaget mycket högt naturvärde.

Stenberget

46 ha. 20 km. NO Arvidsjaur.
Namnet är talande för bergets natur som präglas av blockrik mark och hällar. Skogen utgörs av urskogsartad tallskog med visst inslag av gran och björk. Tillgången på död ved är riklig och tallbundna arter som gräddporing, fläckporing och dvärgbägarlav har noterats. Skogen domineras av en hög beståndsålder på ca. 250 år. Enstaka tallöverståndare på uppemot 600 år finns. Skogen är tydligt brandpåverkad med rik förekomst av brandljud och brandstubbar. De äldsta träden uppvisar flera brandljud. Den senaste branden är daterad till 1759. Sammantaget har bergets urskogsartade tallskog mycket höga naturvärden.

Storberget-Färskberget

102 ha. 44 km. O Arvidsjaur.
Storberget-Färskberget ligger 7 km. öster om Östra Kikkejaur och nära kommungränsen till Piteå. Det ansluter till ett större urskogsområde kring det framtida eko-parksområdet Dubblabergen. Skogen är en orörd, lövrik barrnaturskog som uppkommit efter en hård skogsbrand som härjade avsevärda arealer i början av 1800-talet. Dubblabergen och skogarna kring Flyggberget och Stor Arbost härjades antagligen av samma brand. Några få brandrefuger finns i området. Tillgången på död ved är god. Knottrig blåslav förekommer frekvent och återfinns på alla trädslag. Doftticka och lunglav är tämligen allmän på sälgarna.

Storberget, Vuotner

399 ha. 25 km. NO Arvidsjaur.
Området består av tre grandominerade toppar i sydost och ett fuktigt björkrikt barrskogsområde i nordväst. Nästan hela berget brann under 1820-talet. Topparna är brandrefuger och har rikligt med torrträd, snöbrott och äldre lågor.  I nordväst finns en skogsmyrmosaik och i sluttningen ner mot denna finns påfallande mycket död granved. Gynnsamt för många rödlistade arter. På den sydvästra toppen finns äldre lågor med riklig förekomst av gränsticka.

Surliden

1678 ha. 20 km. VSV Arvidsjaur.
Surliden är ett flackt berg med två toppar, Norra och Södra Surliden. Granskogen dominerar och är övervägande karg, gles och lågvuxen. Området är i det närmaste orört men präglat av skogsbränder för 150 – 200 år sedan. Bergen flackar i nordost ut mot Stormyran som är ett våtmarksområde med högsta naturvärdesklass. Skogen på myrens skogsholmar är även den av naturskogskaraktär och upp emot 200 år gammal. Tillsammans bildar skogen och våtmarken ett stort område med en mängd olika landskapstyper. Då det i söder även gränsar mot moränbackslandskapet kring Krokträsk så finns en mängd tjärnar och småsjöar insprängda i området.

Tabmokåive

225 ha. 35 km. NO Arvidsjaur.
Tabmokåives branta, blockrika moränsluttningar och bergsplatåer täcks av en barrblandskog som vuxit upp efter en brand kring 1740. Gamla vresiga tallöverståndare med brandljud och kolade brandstubbar står kvar som vittnen om denna händelse. Insprängt finns grovvuxen björk och sälg men även resliga gammelaspar och enstaka rönnar. I tätare granbestånd hänger gott om både skägglav och garnlav. Hela området andas urskog och tillgången till rikligt med död ved gör att många rödlistade arter trivs. En skogsbilväg från vägen mellan Lomträsk och Ljusträsk leder upp mot dalgången mellan bergets båda toppar.

Tabmokåive-Luossejaure

387 ha. 50 km. NNO Arvidsjaur.
Berget Tabmokåive ingår i ett större bergskomplex mellan Piteälven och Varjisån. På bergets östra sida ligger den lilla sjön Norra Luossejaur och på den södra sidan den något större Södra Luossajaur. Området innehåller många skilda skogsområden. Den södra delen består en lövrik 200-årig barrblandskog med stort inslag av grova aspar, björkar och sälgar. De centrala delarna och nordsluttningen domineras av urskogsartad granskog. Granarna är rikligt draperade med garnalav och ofta toppbrutna. Insprängda på hällmarkspartier står gammal tall. Den nordvästra sluttningen präglas av äldre brännmiljöer där björk och sälg dominerar i vissa delar. Norr om Norra Luossejaur finns en myr och skogsmosaik med barrblandskog där vissa tallar är upp emot 500 år. Med undantag för skogsholmarna och granurskogen i den branta nordsluttningen har skogen brunnit för 110, 170 och 250 år sedan. En väg norrut från väg 45 vid sjön Jurrejaure leder förbi Norra Luossejaure.

Tjipko

382 ha. 36 km. VNV Arvidsjaur.
Området innefattar de båda topparna Tjuorre och Tjipko. Skogarna präglas nära topparna av höjdläget med bitvis blockig mark och magert jordtäcke. Här finns en gammal och senvuxen tall och granskog. Längre ner övergår skogen i 200-årig urskogsartad och grov granskog bevuxen med hänglav. Visst inslag av grov björk, sälg och övergrova 400-åriga tallöverståndare. Påverkan är svag eller saknas. Tillgången på död ved och därmed rödlistade arter är god och brandpåverkan ligger långt tillbaks i tiden. Tjipko ligger vid kommunens västra gräns och från toppen har man en vidunderlig utsikt ut över Storavan.

Tjappsåive

197 ha. 20 km. NV Arvidsjaur
Ett långsmalt område beläget på höjdryggen av berget Tjappsåive. Skogen består av urskogsartad tall, gran och barrblandskogar. Bergets övre sluttningar är branta med block, hällar och stup. Tallskogen dominerar och utgörs främst av en orörd äldre bränna. Branden inträffade för 170 – 180 år sedan. Bestånden är klenvuxna, stamtäta, självgallrande så kallade stavskogar. Barrblandskogen i nordväst och granurskogen i norr berördes inte av branden i samma utsträckning och är äldre. I granurskogen har ostticka, rynkskinn och doftskinn hittats.

Tjuorre

189 ha. 17 km. N Arvidsjaur.
Området utgörs av topparna på bergen Tjuorre och Lilla Granberget. Mellan Tjuorres båda toppar finns en liten tjärn och i dalgången mot Lilla Granberget ett långsmalt myrområde.  Topparna ligger mellan 550 – 620 m.ö.h. Den lilla skogstjärnen ligger vackert omgiven av gammal granurskog med inslag av plattkroniga tallar. En skogstyp som täcker större delen av området. Mot söder ökar inslaget av tall. På Tjuorres södra topp är hällmarken glest bevuxen med vridna gamla kortvuxna tallar. Tillgången på död ved är riklig, främst i form av granlågor.  Bland rödlistade arter finns ostticka, taigaskinn, doftskinn, rynkskinn, knottrig blåslav och liten sotlav. Tjuorre är ett av få områden som nästan helt kan klassas som ren urskog och har mycket höga naturvärden. Området ligger strax söder om det stora Reivoreservatet. Vägar passerar området både i norr och söder.

Tjuorre-Laxtjärnen

513 ha. 33 km. NO Arvidsjaur.
Området utgörs av det stora berget Tjuorre och de flacka myrområdet kring Laxtjärnen i södert. Större delen av skogen är granurskog. I öster och sydöst finns ett större område med olika urskogsartade brännmiljöer som är drygt 100 år gamla. Här finns både lövbrännor och tallbrännor varvat med grandominerade områden. Gammal sälg förekommer tämligen allmänt med tillhörande rödlistade arter, lunglav, doftticka och skrovellav. En skogsbilväg från strax väster om Lomträskvattnets naturreservat längs vägen mellan Rättsel och Lomträsk leder in i området.

Tjuorvenåive

53 ha. 35 km. NO Arvidsjaur.
Området är en liten urskogsartad rest på berget Tjuorvenåives nordsida. Sluttningen kläs av en urskogsartad barrblandskog med övervägande talldominans. Den dominerande beståndsåldern är på 220 till 250 år. Död ved finns rikligt av och avspeglas i en rik förekomst av rödlistade arter. Gränsticka och Rosenticka är tämligen allmän på granlågorna. Lunglav, skinnlav och skrovellav har hittats på den insprängda lövskog som finns. Området nås lättast från landsvägen mellan Lomträsk och Ljusträsk.

Västra Gangsjajaure

317 ha. 54 km. NNV Arvidsjaur.
Området är en myr och skogmosaik i västra kanten av sjön Västra Gangsjajaure. Myrlandskapet omgärdas av ytterligare två sjöar. I väster Dippajaure och i norr Välbma. Fastmarksdelen i söder är en blockrik morän med en tallnaturskog i åldern 150 – 200 år. Ute på myrholmarna växer en äldre tallskog med överståndare på upp emot 400 år.  I träden finns gott om hänglav och vissa kronor är svarta av talltagel och manlav. Myrarna ut mot Gangsjajaure är täckta av myrtallskog med stora mängder torrträd som ger gråaktig ton till landskapet. Även de två öarna ute i sjön Välbma är beväxta med tall. Tallskogen tillsammans med våtmarken och vattenmiljöerna ger ett varierat naturområde som även hyser ett rikt fågelliv. En skogsbilväg från vägen mellan Östansjö och Strömnäs passerar områdets sydvästra sida.

Åberget

159 ha. 30 km. NV Arvidsjaur.
I bergets sydvästra del är lutningen mycket brant med berg i dagen. I den östra delen finns inslag av hällmark och i övrigt är terrängen överlag blockig. Åberget domineras av en 140-årig tallbränna som karakteriseras av frodvuxna, kvistiga och likåldriga tallar.  Gran förekommer i fuktigare partier som inslag i den talldominerade skogen. Endast enstaka äldre tallöverståndare finns kvar. Enstaka aspar finns i sydvästbranten men i övrigt är lövinslaget ringa. Åberget ligger vid väg 95 mot Arjeplog strax innan byn Baktåive.

Åmansberget

194 ha. 36 km. NNV Arvidsjaur.
Åmansberget ligger strax öster om Suddesjaur med byn Bergnäs vid sin fot. Området är mångflikigt på grund av angränsande avverkningar och består av Hemberget och Åmansbergets toppar och flikar av skog ner efter sluttningarna. Skogen är i huvudsak brandpräglad, delvis urskogsartad tallskog. Här och var finns vresiga 350-åriga överståndare. Skogsbilväg från Bergnäsvägen leder in i området.

Allmänningsskogar

skogarbild6(allmanning).jpg

Lillån

55 km SO Arvidsjaur.
Det lilla skogsområdet Lillån ligger på norra stranden av den gamla Skellefteälvsfåran alldeles vid kommun och länsgränsen mot Västerbotten. Innan älven reglerades var området ofta översvämmat vid vårfloderna vilket gav extra näring till marken. Här växer i dag en ”fullväxt” skog med bland annat jätteaspar i en i övrigt storväxt barrskog. Vid strandkanten växer klådris (bild). Skellefteälvfåran är enda fyndplatsen för klådris i övre norrland.

Tuvkärret

50 km SO Arvidsjaur.
Det långsmala området följer vägen på norra sidan gamla Skellefteälvsfåran och rymmer både en 250-årig tallhedsskog närmast vägen och en örtrik granskog vid kärret. Vid kärret växer bland annat den fridlysta Nornan. Kulturspår finns i form av tjärdalar och en ängslada.

Mörtträskheden

47 km SO Arvidsjaur.
Talldominerad urskog i ett geologiskt intressant område med både blockrika områden och sandvallar skapade under isavsmältningen. Kalkrik berggrund och rörligt markvatten skapar här bra förutsättningar för orkidéer. Bland annat norna, ängsnycklar, lappnyckel, brudsporre (bild) och den mycket sällsynta skogsfrun finns i området. Här är också en av sju kända fyndlokaler i världen av Taigataggsvamp. Den orörda skogen hyser även ett rikt fågelliv med bland annat den första konstaterade häckningen av trädkrypare i Pite lappmark.  I området finns även ett gammalt samiskt viste.

Lillträskberget

50 km SO Arvidsjaur
Tallurskogen på Lillträskberget sträcker sej ner mot Stortjärn i söder och ett utbrett myrområde i väster. Skogen är brandpåverkad med många resliga överståndare med brandljud. Ett fångstgropssystem sträcker sej i nord-sydlig riktning genom skogen. Den gamla skogen, tjärnen och myren ger ett naturskönt intryck. På myren finns gamla ängslador och en hoprasad tjärdal i skogen har blivit rävgryt.

 

 

 

 


Design: MADesign.nu | © 2017 Arvidsjaurs Kommun

Natur
Djur
Fåglar
Geografi
Geologi
Klimat
Naturtyper
Skyddad natur
Våtmarker
Övriga skogar
Kultur
Arvidsjaur
Byarna
Skyddad kultur
Kulturhistoria
Natur & Kulturskola
Aktiviteter
Fälthandböcker
Utflyktsmål
Kontakt